Ah, det efterlängtade albumet; ett allt mer sällsynt nöje. För att förbli synliga mitt i det obevekliga digi-bruset från 2026, föredrar musiker idag att droppmata fansen med en konstant ström av ny musik snarare än att låta dem trevande vänta. De dagar då Guns ’N’ Roses tillbringade ett decennium med att mixtra med ”Chinese Democracy” är i stort sett ett minne blott, och i processen har en välkommen bit av mystik gått förlorad från musikkulturen. Att vänta och spekulera är kul; tänk på det som en variant av den friktionsmaximerande trenden.
Loathe har erbjudit oss en lockande glimt av denna snabbt vikande ålder inför deras tredje album, ’A Stranger To You’. Spännande nog har de gjort det genom att få världen att vänta i över fem år på en skiva som inte kunde låta mer som nutiden om den försökte. Loathes första release sedan 2021:s pandemisläppta ambientsatsning ’The Things They Believe’, ’A Stranger To You’ är en spännande samling av maximalistisk metal byggd på ett ultramodernt, allt-samt-på-en gång tillvägagångssätt som försöker svetsa samman en miljon idéer (musikaliska, texturella och känslomässiga) till en sammanhängande bludge.
Liverpool-bandets genombrott 2020 ”I Let It In And It Took Everything” såg den fyradelade elegant blanda ihop Deftones-liknande tunga blickar och straffande post-djent digi-core. På album fyra har Loathe tagit den beprövade vägen att skruva upp sina olika polariteter: tyngden är tyngre (’Revenant’), drömmen drömmare (’The Way It Breaks’). Bandets melodiska tendenser har också ökat markant. ’The Ladder’ är chill drömpop, medan ’Harder To Pretend’ innehåller en monsterrefräng som inte är en miljon mil från stadionpop, innan den sönderfaller till milda beats på samma sätt som flera låtar på Turnstiles ’Never Enough’.
Loathes estetiska ambition här är verkligen imponerande, särskilt när det gäller albumets produktion. Dessa 14 spår har finjusterats till inom en tum av deras liv. Bandet (nämligen producent-gitarristen Erik Bickerstaffe) har satt ihop det så att low-end barytongitarrer och varma, ometalliska trummor smälts samman; en enad kraft av häpnadsväckande tung rytm. De bästa låtarna använder denna hyperkalibrerade stil för att blanda Loathes tunga melodiska sensibilitet. ’Meet My Maker’ är en studsande banger, ’Block Of Flats’ bygger på en minnesvärd post-hardcore-passage (med sång från Static Dress’ Olli Appleyard), medan närmare ’No Stranger To You…’ är ett frodigt drömmetallepos som får dig att torka bort tårarna.
Den högsta komplimang som kan ges till ’A Stranger To You’ är att den bara känns så spännande ny. Den finräknade, digital-maximalistiska estetiken gör underverk på de tyngre banorna, medan de otaliga detaljerna och nyanserna är så noggrant arrangerade att de säkerställer att de många stilistiska skiftningarna aldrig framkallar tonala whiplash. Det mer än rättfärdigar väntan och bekräftar Loathes position som förebådar för den vilda och eklektiska spetsen inom samtida tung musik.
Detaljer
- Skivbolag: SharpTone Records
- Releasedatum: 17 juli 2026
